KOMPRESSIONSSTRUMPOR
Kompressionsstrumpor är tillverkade på ett särskilt sätt och efter kvalitetskrav och specifikationer som anges i en standard för kompressionsstrumpor. De vanligaste standarderna i Sveriges är SS 872400:2012 (Swedish Standards Institute) och RAL-GZ 387/1 (Deutsches Institut für Gutesicherung und Kennzeichnung E.V.). Kompressionsstrumpan är tillverkad med tätare stickning där trycket ska vara högst (ankeln) och därifrån med en successivt avtagande stickning så att en gradient eller tryckprofil i riktning mot hjärtat föreligger. Tryckprofilen säkerställer att blod/ödemvätska transporteras tillbaka mot hjärtat för att ånyo ingå i blodcirkulationen.
Kompressionsstrumpor tillverkas på två sätt, dels i runda varv med olika täthet på trådvarven enligt ovan (rundstickade) och dels på en flatbädd som sedan sys ihop med en söm (flatstickade). Rundstickade kompressionsstrumpor är enklare och därmed billigare att tillverka men är till viss del begränsade när det gäller möjliga utföranden till skillnad från flatstickade kompressionsstrumpor vilka har en mera komplicerad tillverkningsprocess och därmed är dyrare men möjliggör många specialanpassningar som ibland är nödvändiga vid avvikande anatomi eller svårare ödem. För de flesta patienter ger rundstickade kompressionsstrumpor fullgod behandling.
Kompressionsklasser och tryckprofiler
Kompressionsstrumpor tillverkas i olika kompressionsklasser med tillhörande tryckprofil. Beroende på diagnos väljs lämplig kompressionsklass/tryck för behandling av symptomen.
Kompressionsklass 1: tryck 18-21 mm Hg vid ankeln (mätpunkt B)
Kompressionsklass 2: tryck 23-32 mm Hg vid ankeln (mätpunkt B)
Kompressionsklass 3: tryck 34-46 mm Hg vid ankeln (mätpunkt B)
Kompressionsklass 4: tryck >49 mm Hg vid ankeln (mätpunkt B)
Tryckprofilen ska ligga på följande värden i % av trycket vid B:
Mätpunkter B B1 C F eller G
Kompressionsklass 1 100 70-100 50-80 20-60
Kompressionsklass 2 100 70-100 50-80 20-50
Kompressionsklass 3 100 70-100 50-70 20-40
Kompressionsklass 4 100 70-100 50-70 20-40
Mätpunkter ben
T=midjan
H=höfternas yttersta punkter
K=grenens mittpunkt (ljumskhöjd likvärdigt)
G=5 cm nedom K när patienten är stående
F=mitt på låret (mellan K och E)
E=mitt över knäskålen och knävecket
D=nivån nedom tuberositas tibiae (ca två fingerbredder nedom knäskålen)
C=vadens största omkrets
B1=nivån där vadmuskeln övergår till akillessenan
B=ankelns minsta omkrets
Y=hälens bakre punkt
X=hålfoten
A=fotsulan vid tåbasen
Z=yttersta tåns spets
c framför en mätpunkt anger omkretsen vid mätpunkten
l framför en mätpunkt anger längden från fotsulans plan till mätpunkten (alternativt mellan två mätpunkter)
Utprovning av kompressionsstrumpor – steg för steg guide
1. Från läkarordinationen ska följande framgå:
a. diagnos eller symptom
b. omfattning av kompressionen (underben, hela benen etc)
c. kompressionsklass
2. Informera patienten
a. syftet med kompressionsbehandlingen och hur den fungerar
b. hur måttagningen går till
3. Måttagning
a. hämta blankett nedan
b. låt patienten ligga på en brits i lämplig höjd för bra ergonomi
c. ta omkretsmått enligt måttblanketten, börja på högsta punkten (T strumpbyxa, G lårstrumpa, D knästrumpa), och markera varje mätställe med bläckpunkt (alternativt med plåsterbit)
d. ta längdmått genom att hålla måttbandet sträckt och placera noll vid fotsulans plan (A) och sedan läsa av längden vid varje mätpunkt där omkretsmått tagits
4. Strumpval
a. modell av strumpa följer av den ordinerade kompressionens om fattning
b. gå in i vald strumpkvalités storlekstabell med patientens cB-mått och välj storlek
c. övriga omkretsmått och längdmått ska sedan ligga inom angivna intervall för den valda storleken, möjlighet finns att gå utanför angivet intervall och i så fall bör Inverdia rådfrågas
d. stora omkretsmått och förekomst av ödem gör att kraftigare material i strumpan bör övervägas
e. om patientens mått inte passar i standardstorlek väljs individuellt tillverkad strumpa (måttbeställd strumpa) och då sänds ifylld måttblankett till Inverdia
5. Ytterligare information till patienten
a. när och hur patienten får strumporna
b. hur man tar på strumporna (instruktion för på- och avtagning medföljer alltid leveransen av strumpor)
c. vilken effekt kan patienten förvänta sig av strumporna
d. tidpunkt för återbesök och om det kan finnas skäl för patienten att tidigare återkomma om hur det går med behandlingen
6. Om patienten har svårt att ta på strumporna
a. pröva i första hand med att använda gummihandskar eller noppvantar vilka ger bättre grepp om strumporna och dessutom minskar risken för nagelskador
b. nästa steg är att använda ett glidhjälpmedel (Easy-Slide, Magnide, Eureka) som både patienten och personal kan utnyttja för att underlätta påtagning
c. metallställning (Venoline On) som strumpan dras på och patienten sedan sticker ned foten i samtidigt som patient med hjälp av handtag drar på strumpan är ett alternativ till glidhjälpmedel
7. Om patienten har svårt att ta av strumporna
a. pröva i första hand med att använda gummihandskar eller noppvantar vilka ger bättre grepp om strumporna och dessutom minskar risken för nagelskador
b. nästa steg är att använda ett glidhjälpmedel (Eureka Off, Sim-Slide) för både patient och personal att utnyttja
c. metallkrok (Venoline Off) som patienten kan sätta i strumpkanten och sedan föra strumpan över hälen och av foten
Blanketter
Ben – rundstickade strumpor
Ben – flatstickade strumpor
Tåhätta
Produktblad med artikelnummer
Varisan Fashion (Storleksguide)
Venosan 4000 (Storleksguide)
Venosan 6000
Venoline Comp & Comp Plus (Storleksguide)
Venoline Comp Cotton
Varisan Top ben (Storleksguide)
Venosan Prestige (Storleksguide)
Varisan Flat
Lipocare Light
